Rensa med ”KonMari” Marie Kondo

Uncategorized

KonMari-metoden är skapad av Marie Kondo, en kvinna från Japan som ägnat stor del av sitt liv åt att rensa, organisera och förvara. Hon började i tidig ålder men insåg snabbt att ordningen hon skapade trots allt inte var bestående. Detta blev början till att hon utvecklade det som blev hennes egen metod; KonMari-metoden. En mer långsiktig lösning för ordning och harmoni.

2017 kom jag i kontakt med KonMari. Jag ville skapa ordning och harmoni i hem och livsstilen. Jag läste boken ”Konsten att städa” med Marie Kondo och gick med i Facebook-gruppen KonMari Sverige där man körde en ”rensningsrunda” enligt metoden. Vi gick efter de kategorier hon skapat och vi hade en tidplan på 6 månader. Kan låta mycket, men tänk på att detta inte är Quick fix. Här skapar vi ett hållbart hem långsiktigt och därför tar det tid. Det sker noggrant så man inte missar något.

Det som skiljer sig främst är att man lägger fokus på vad man vill behålla. Inte på det man ska avyttra. Allt som är ”Tokimeku” på japanska ”Spark Joy” eller ”Glittrar” på engelska och svenska, det behåller man. Känslan i sin ytterlighet är motsvarande nykär. Sen har man inte den känslan för allt i hemmet. Men det skapar en förståelse för hur man ska tänka.

Spark Joy!

Man rensar efter kategorier istället för rum eller saker. Ordningen skapar man efter det att man rensat färdigt. Att skapa en tydlig målbild är också en del i denna lyckade metod. Målbilden hjälper till att skapa ett varför man vill följa metoden och som också skapat dragkraft.

Jag tänkte nu köra en vända 2. Efter flytten vill jag komma i ordning och skapa ett lätt hem att leva i. Om du vill haka på så kommer jag köra ”resan” här och på Instagram. Tidsplanen anpassar man efter sina behov. Ett hus på 220kvm kräver naturligtvis mer tid än en 1a på 45kvm. Det viktigaste är att göra det i ordning och att inte fastna eller hänga upp sig på detaljer.

Häng med du också och tagga #konmarimedmiriam så stöttar vi varandra.

Stöd barnmorskorna

Förlossning, Livet, Uncategorized

Jag kan inte förstå hur det i detta århundrade kan vara så dåliga arbetsförhållanden på ett sjukhus. Inte för att någon annan branscher hade varit rimligare, men här pratar vi ändå om liv och död. Personal som ansvarar för andra människors liv och där misstag kan leda till döden. När jag födde andra gången så hade vi ”tur” som kom in. Jag tror vi var sist in den kvällen sen var det överfullt. Vår barnmorska var inte inne med oss särskilt mycket och det var helt okey eftersom det här var andra gången för oss. Jag kände mig trygg och säker i mig själv. Men om man hade haft komplikationer eller varit förstföderska så hade det nog varit väldigt jobbigt. Vi fick ingen rum efter förlossningen, inget rum att var i tillsammans med vårt nyfödda barn, eller att sova en kort blund efter en hel natt vaken. Allt var fullt. Vi låg kvar på förlossningen några timmar och min man fick sitta på en stol. Även om jag var i min bubbla såg och kände jag stressen i personalen. De sprang som illrar och gjorde så gott det kunde. Jag ville snabbt hem.

Att de nu säger upp sig och att det nu råder en storm är bra! Jag stödjer er och skriver under namninsamlingen, men det borde inte vara så. Det borde inte behöva bli så att människor som brinner för sina jobb tvingas sluta för att få drägliga arbetsförhållanden.

Här kan man läsa mer: https://asabeabritton.motherhood.se

En regning kväll med ny rikting

Flytten, Livet, Uncategorized

Så har vi flyttat och jag funderar på om det kanske är dags för en flytt av bloggen också. Jag har aldrig gillat Bloggers portal. Den känns föråldrad. Framförallt så vill jag ha ett enkelt alternativ till datorn, att skriva från mobilen som man ofta har med sig, en app borde vara en självklarhet. Dock finns vissa begränsningar i WordPress gällande designen vilket är lite jobbigt om man är petig. Men jag hoppas det kan bli bra i alla fall.

Det känns ibland fortfarande overkligt att vi flyttade med 2 barn, lyckades köpa och sälja hus samt två jobb i ny stad. Ibland känner jag mig desorienterad. Som att man är van att befinna sig på en plats på jorden och nu bor man på andra sidan Sverige. Kompassen i hjärnan snurrar och jag kan tappa bort mig. Vi har flyttat från Västkusten utanför Göteborg där jag bodde mellan 2004 till 2021 till Östkusten utanför Stockholm, där jag är uppväxt.

Vårt nya hem på visningen.

Vi har flyttat från 220kvm med 60kvm garage på landet, med stor tomt på 3500kvm med enskilt läge och slående utsikt över öppna fält och skog inpå knuten. Till 127kvm och 20kvm garage i ett parhus, med 448kvm trädgård, skogen på baksidan och närhet till öppna fält, dock är fälten lite längre bort från huset. Det är mycket lugnare än vad jag hade föreställt mig. Jag älskar att vi har nära till Ica så man kan promenera dit och vi har en liten lekplats med rutchkana och sandlåda bara 50m från huset. Gemenskapen i området är så härlig och jag tror och hoppas det blir super när barnen blir lite äldre.

Regnet smattrar mot plåten i skorstenen, ljudet ekar ner i köksfläkten. Tvättmaskinen låter som ett jetplan som ska starta när den centrifugerar tvätten. Sista dagarna nu innan semestern är slut. Hur kan tiden gå så fort? Vad har vi gjort? Lite bad i närområdet har det blivit, några loppisar en visit på Öland och Småland men väldigt, väldigt mycket husfix.

Tvättat fasaden och målat den nedre delen av huset. Rivit en liten rutten altan runt lillstugan. Målat hallen och byggt garderober. Målat kontoret och byggt förvaringsvägg. Satt upp belysning i de flesta rum. Köpt en större kyl med frys och monterat dit passbitar. Målat väggar och lagt golv i förrådet, samt monterat IVAR hyllor. Byggt en odlingslåda. Planterat och gjort en rabatt på ”platån” på baksidan. Flyttat marksten under taket vid lillstugan. Klippt häcken på framsidan flera gånger då den var risig. Packat upp otaliga flyttlådor och rensat ut mer saker.

Nytt lager färg på dem nedre delen.

Det känns skönt att bo mindre på ett sätt, men det är verkligen en utmaning. Jag försöker ibland tänka på de som bor i ”Tiny house” på kanske 30kvm med barn…. Allt handlar om inställning och tid. Att låta vardagen få ta tid och att saker så sakteliga faller på plats. Vi skänker bort mycket till Röda korset och säljer en del. Jag vill gärna ha mindre prylar men vissa saker är svåra att lämna. Speciellt när man befinner sig på en ny plats, hur kommer vardagen se ut här? Vilka intressen kommer att vara kvar. Det är spännande att tänka på framtiden som ett tomt blad som ska fyllas.

Öland

Giftiga naglar

Uncategorized

Jag har precis börjat utforska den enorma skönhetsindustrin och just nu nagellack. Som jag förstår det så finns det olika typer av kategorier 3, 4 och 5- free. Det innebär att lacket är fritt från 3, 4 eller 5 av de ”värsta” ingredienserna. Läs mer hos bl.a naturligsnygg.

5-Free innebär att de är fria från formaldehyd, dibutyl phthalate (DBP), toluene, kamfer och formaldehydharts. De jag har sett när jag kollat runt lite på nätet, som verkar bra är IsadoraUne, Kure bazaar, Chanel. Har du fler tips? Jag köpte ett Une top och base coat nu senast. Tänkte att det kanske kan skydda lite mot de vanliga lacken jag har tills de är slut. Annars har jag länge använt Isadora och tycker de är prisvärda.

Bild